Min fotografiska utveckling

december 18, 2017 - 18:12

22 april 2016. Min nya kamera: En Nikon D3300 med ett 18-55mm kitobjektiv.

Jag satt i min säng och försökte klura ut hur min kamera fungerade i manuellt läge. Vad är det som gör att det blir ett kort skärpedjup ibland?! Varför blir min hand suddig?!

Det här var en av alla bilder som påminner mig om hur frustrerad jag var. Ibland kunde jag hålla kameran och få till en skarp bild, men när jag vred på ratten kunde jag inte få motivet lika skarpt?! VARFÖR! AGHHHHHHHHHHHHHH!

På bilden till vänster var jag helt förundrad över skärpedjupet. På bilden till höger var jag förskräckt och förstod inte alls hur jag kunde få en kallare temperatur i bilden…

Maj 2016. Här provar jag min kamera i Kungsträdgården i autoläge. Manuellt läge skulle inte ens ha kommit på tal då…

Maj-juni 2016. Det här var början på min fotografiska utveckling. Låt mig förklara vad det är som händer på bilden. Jag hade fått ett erbjudande om att delta i en av mina f.d kunders tangokurser men jag var förkyld och lite hängig så jag hade ingen ork till att delta. Däremot ställde jag upp som nybörjarfotograf och hade inte alls någon aning om vad jag kunde förvänta mig.

Kvällen innan mejlade jag och frågade om hur belysningen var i lokalen och fick höra att den var rätt dålig. Jag var redan tillräckligt stressad, men blev ännu mer stressad när jag läste mejlet… Jag kunde alltså INGENTING om kameran kvällen innan – jag hade ingen blekaste aning om vad ISO, bländare och slutartid var. Och jag visste att jag var tvungen att lära mig. Vid den här tidpunkten var mina föräldrar utomlands och jag hade precis tvättat kläder som jag var tvungen att hänga upp hemma så det var i stort sett kaos i vardagsrummet.. Sedan hade vi rätt dålig belysning hemma så det bästa jag kunde få tag i var en golvlampa som jag kunde ställa bredvid kameran (observera att jag inte hade någon aning om vad jag höll på med men det såg bra ut i live view). Jag hade heller inte ett stabilt stativ, istället fick jag använda ett uselt plastigt stativ från Ebay(?). Med andra ord var allt kaos klockan var 11 på kvällen och jag hade bara några timmar att lära mig grunderna.

Att lära sig ISO, bländare och slutartid gick rätt fort. Jag skrev ner allt på papper, provade olika tal och såg vad som hände när jag till exempel hade ett lågt respektive högt bländartal. Till slut förstod jag vad varje komponent hade för funktion. Men jag förstod inte riktigt HUR de hängde ihop tillsammans, men för mig var det inte viktigt eftersom jag trodde att jag hade förstått det viktigaste. Och det hade jag egentligen för stunden.

När jag kom in i lokalen var jag sjukt nervös och orolig – nervös för att fota en större grupp och orolig för att inte klara av uppgiften. Jag knäppte många kort och fotade så mycket som jag kunde i manuellt läge och allt jag hade lärt mig kvällen innan satt som en smäck. Men jag hade som sagt fortfarande INGEN koll på exakt VAD jag höll på med…

Jag lovade alla på plats att jag inte skulle publicera bilderna någonstans utan deras tillåtelse. Tyvärr kan jag därför inte visa er hur bilderna blev =(

XXX 2016. Fotosession vid min gamla säng hos mina föräldrar med Klara och Linda. Fortfarande i autoläge.

23 juli 2016. Grillkväll i Tierp. Provade mig fram på kameran och fick även testa Anitas reflexskärm 😀 Tog inte länge innan jag köpte en egen också… Här fotar jag i autoläge (och säkert någon enstaka i manuellt läge utan någon större förståelse kring det).

8 augusti samt 21 november 2016. Fotokurser på distans. Jag nämnde i ett tidigare inlägg att jag hade studerat två fotokurser på NTI-skolan och hur viktigt det var för mig att läsa dessa kurser. När jag blickar tillbaka ser jag fortfarande dessa två kurser som centrala i min fotografiska utveckling med tanke på att jag lärde mig så otroligt mycket på totalt tio veckor. Jag fick till exempel lära mig om ljus, olika perspektiv, hur ISO, bländare och slutartid hänger ihop, varför ett motiv kan bli mörkt vs ljust. Det här var väldigt viktigt för mig att begripa, och i slutet av kursen kunde jag äntligen hålla i min kamera och fota med stolthet. Det var mycket annat som jag inte förstod, men nu hade jag i alla fall begripit det viktigaste!

Några exempel:

Här fick jag experimentera med slutartiden. En kort slutartid/frysa en rörelse, vs en lång slutartid/skapa en intressant effekt

En uppgift där jag fick lära mig om olika perspektiv – hur det påverkar bilden och hur vi uppfattar motivet från olika perspektiv. Väldigt intressant tyckte jag, och extremt lärorikt!

Ett experiment med olika typer av ljus. På bilden ser ni innan soluppgång, i hårt dagsljus (så gott jag kunde) och efter solnedgång.

Till slutprojektet skulle jag välja ett tema som inspirerade mig och som jag kunde motivera. Ensamhet försökte jag förmedla i mina bilder!

18(?) november 2017. Nästa höjdpunkt är drygt ett år senare när jag bestämde mig för att kolla upp den tekniska informationen kring min kamera. Det fanns en hel del som var nödvändigt för mig att känna till, men som jag hittils inte hade funderat över. Ett ytterligare steg som jag är glad över att jag tog!

Fortsättning följer… =)

Historien bakom mitt fotograferande

november 25, 2017 - 16:45

Jag kikade igenom min gamla blogg och hittade ett inlägg om när jag och min syster åkte för att köpa min första kamera den 8 juni 2011 – det är så himla roligt att blicka tillbaka för att försöka fastställa en tidpunkt när mitt intresse för foto började. Jag minns att jag så gärna ville ha en egen kamera och att jag för tillfället inte hade råd med en systemkamera som många andra hade. På den tiden var extremt dyrt för mig att köpa en systemkamera eftersom jag arbetade med utdelning av reklam och fick ungefär 200:- per utdelning… Istället nöjde jag mig med en som jag hade råd med och som matchade mina behov hyfsat väl.

Jag har alltid varit intresserad av att rita och fota men jag kan inte minnas NÄR det blev en viktig del av mig. Jag fotade en hel del med mobilen innan, och även efter att jag hade köpt min första kamera eftersom jag inte var helt nöjd med köpet. Jag kunde inte lämna tillbaka kameran eftersom butiken som jag köpte ifrån, Onoff, gick i konkurs dagen efter och stängde igen butiken i Uppsala… Så det var lite som ett bakslag. Istället spenderade jag kommande år med min kära mobil och vid enstaka tillfällen med min nya Coolpix L120 =) Läs inlägget här från när jag köpte min alldeles första kamera.

Såhär såg det ut när jag precis hade tagit ut den från paketet:

Och jag var såååååå stolt över mig själv! Över hur jag hade spenderat timmar på att sortera reklam. Över hur jag hade kämpat och sprungit upp och ner för 7-våningshus för att tjäna ungefär 200kr/lördag. Över hur jag hade sparat och haft tålamod inför den stora dagen.

Något jag än idag dock inte har någon blekaste aning om är hur den där kameran faktiskt fungerade. Jag minns att jag kunde grunderna men det var allt. Det fanns inte så mycket att lära om kameran heller. För att utvecklas inom foto så krävs det mer än att bara fotografera i autoläge, och den här kameran begränsade mina möjligheter väldigt mycket. Därför ligger den numera på hyllan och samlar damm, men den har skapat ett evigt minne hos mig <3

 

Några bilder som är tagna med kameran:

Danmark 2011

Skolavslutning 2011-06-10. Vilka minnen alltså!

Domkyrkan 20XX. Jag bokade in en dag när vi skulle ge oss iväg för att fota lite. Blev verkligen inte som jag hade tänkt mig med ljuset eftersom jag inte förstod kameran alls..

 

Fyra år senare tyckte jag att det var dags att införskaffa en ny, bättre kamera. Jag hade planerat att köpa en ny sedan länge, men med tanke på att jag inte hade något jobb under min gymnasieperiod så hade jag inte råd att lägga ner så mycket pengar. Halva studiebidraget gick åt att köpa busskort, andra halvan skulle jag leva på – därför tog det lite tid att spara ihop till en kamera.

Hösten 2015 började jag kika på kameror och bestämde mig för att köpa en Nikon D3300. Jag hade ingen som helst koll på det tekniska och jag visste inte riktigt heller vad jag skulle köpa. Jag tänkte dessutom att det skulle vara svårt för mig att lära om jag inte höll kameran i mina egna händer och samlade på mig egna erfarenheter.

Den 15 september åkte jag & Klara under en lunchrast till Elgiganten och köpte kameran. Jag kan försäkra er om att det inte var lätt att sitta på en lektion efter det för allt jag ville var att åka hem.. Det kändes såååå bra, men ångestfyllt med tanke på att jag hade lagt ner en summa som jag hade sparat ihop i evigheter. Efter flera snack med mina föräldrar, och efter en massa velanden åkte kameran tillbaka i en påse till Elgiganten. Var jag ledsen? Eeeeh jaaaa… Orsaken till att den fick åka tillbaka var helt enkelt inget annat än att jag hade stark ångest över att göra av med så mycket pengar på ett föremål som jag inte var i stort behov av. Jag hade råd, men att se kontot så tomt var extremt jobbigt =( Läs inlägget här om när jag köpte min andra kamera.

 

Några bilder som togs innan jag lämnade tillbaka kameran:

Aaaaah så stolt jag var över det här fotot… Tyckte det var så häftigt att få handen och mobilen i fokus. Jag var dessutom helt förälskad i färgerna =)

Ett stycke Kashma som precis hade kommit hem från skolan och var i sitt nästan sämsta skick rent utseendemässigt. Ofixade ögonbryn, hår som stack åt alla hår….. Men det bjuder jag på. Det här fotot var ett av de första som jag tog med min Nikon D3300. Jag var sååå glad! Älskade färgerna, ljuset och skärpedjupet. Försökte få till samma ljus lite längre fram men jag kunde inte få till det! Förstod inte vad problemet var……. Det här charmiga fotot fick mig i alla fall att älska min kamera ännu mer.

April 2016 fick jag återigen ett foto-ryck och några dagar senare åkte jag och J till Elgiganten för att köpa en Nikon D3300, samma modell som jag lämnade tillbaka i höstas. Nu var studenten nära och även arbetslivet så jag behövde inte ha lika mycket ångest över att göra av med pengar.

Vidare fick jag en andra chans att tänka till kring valet av kamera, men det gjorde jag inte. Jag köpte exakt samma modell igen UTAN att läsa om den tekniska informationen och alla specifikationer. Tur att den visade sig matcha mina behov ändå…

 

Några bilder som är tagna med kameran:

April 2016: Mitt första modell-”offer”…

Maj 2016: Självporträtt som jag var riktigt nöjd med för stunden. Idag blickar jag tillbaka och förstår att jag kan så mycket bättre!

 

Klara och Linda var förbi en dag för att bli fotade av mig. Jag förstod fortfarande ingenting och körde på autoläge… Dessutom hade jag ett uselt stativ som var plastigt (säkert från Ebay) och ostabilt. Någonstans måste man ju dock börja =)

En dag satte jag mig bredvid fönstret och knäppte lite kort i autoläge. Återigen var jag helt kär i färgerna som återgavs på skärmen… Läs inlägget här om när jag köpte min tredje kamera.

Sedan dess har jag fotat väldigt oregelbundet på grund av jobb och annat som har hänt runt omkring. Jag försöker att gå ut och fota så mycket jag kan, men ibland finns varken tid eller ork.

Något som jag har uppmärksammat är att jag har utvecklats så otroligt mycket inom foto sedan jag köpte kameran en andra gång. Jag kan så mycket mer och jag SER så mycket mer i mina bilder. Jag tänker på ett annat sätt och jag fotograferar på ett annat sätt. Det är nästan som att jag har fått två helt nya ögon och en ny hjärna =) Tänk att jag fortfarande har så mycket kvar att lära.

Mitt nästa mål: Att köpa en Canon EOS Mark IV!

Mitt bästa kameratillbehör + studiofoto

november 5, 2017 - 21:06

När vi satt på tåget fördjupade vi oss i en mycket ”intressant” diskussion. 

K: Hur många ton människor tror du sitter på det här tåget just nu?

J: Alltså… Det beror på.. Jag skulle säga att det sitter ungefär 300 personer på tåget och att varje person väger i genomsnitt 100kg. Räkna 300×100 så får du fram svaret i kg….

K: Nej! 100kg/person låter ju överdrivet… Varje person väger ju inte 100kg…. Jag tror att det sitter cirka 500 personer på tåget som i genomsnitt väger 80kg.

Jag försökte låta mer övertygande men skillnaden mellan våra svar blev i slutändan inte så stor…

 

I torsdags åkte jag och J till Scandinavian Photo i Stockholm för att köpa ett nytt kameratillbehör till mig – en Nikon WU-1A. Det är helt enkelt en WIFI-adapter som man sätter på kameran och kopplar till en annan enhet (exempelvis en Iphone) för att kunna styra i live view. Jakten på adaptern var rätt tuff eftersom det var slutsålt i de flesta affärer och jag hade inte tålamodet för att beställa hem till brevlådan. Istället blev det ett hetsigt äventyr till fartfyllda(!) Stockholm där vi hoppades på att få hämta ut den SISTA adaptern som de hade i butik. Jag skulle egentligen få ett sms innan jag hämtade varan men som ni förstår vid det här laget så fanns inte tillräckligt med tålamod till att vänta heller. Tur att smset kom precis när jag stod och pratade med killen i kassan. 

Jag har lyft fram hur viktigt det är för mig att börja ta självporträtt, och det här kommer ge mig underbara möjligheter till att kunna stå framför kameran och samtidigt kunna styra över kompositionen 🙂 Helt klart ett av mina bästa kameratillbehör just nu! På första plats ligger fortfarande objektivet som jag fick av J i tidig födelsedagspresent förra året <3

 

Idag har jag och Johanna varit på öppet ljus i studion och jag har fått hyfsat bra svar på alla mina frågor. Det är så himla roligt att träffa nya människor och kunna utvecklas genom att bara titta och lyssna (och såklart få testa själv), men framför allt att kunna umgås med människor som har samma intresse. Även om jag tycker att många är lite smått skumma ibland… 

 

Jag tänkte även dela med mig av mina frågor och svaren som jag fick =)

Fråga ett: Hur fungerar blixtarna? Vad innebär alla knappar/funktioner? Vad menas med t.ex. slave?

Svar: Du behöver egentligen bara ha koll på blixtstyrkan när du fotograferar med en sändare. Jag fick alltså inte ett utförligt svar utan den informationen räckte tills jag blir nyfiken på att utvecklas på andra plan.

 

Fråga två: När jag sätter min kamera på en snabbare slutartid som t.ex. 1/300 skapas en mörk yta i bilden – vad beror detta på?

Svar: Du kan ta reda på hur snabb slutartid du kan ha genom att fälla upp den inbyggda blixten och ställa in slutartiden på kameran till högsta värde (min gick t.ex. upp till 1/200).

 

Fråga tre: Hur kan jag få bakgrunden mörkare/vitare (vitare på vit bakgrund, mörkare på mörk bakgrund)?

Svar: Jag ska visa dig hur man gör. Det handlar om hur du placerar blixtarna, hur de studsar och hur du ställer din modell.

 

Fråga fyra: Hur tar jag reda på vilken bländare jag ska ha i förhållande till blixtstyrkan? Finns det något sätt att räkna ut detta?

Svar: Du kan ju hämta ljusmätaren så kan vi få fram ett ungefärligt svar.

Jag: Whaaaaaat?!!!!! Har vi en ljusmätare tillgodo????? *lär mig den omedelbart*

 

Fråga fem: Hur undviker man skugga i ansiktet på en modell?

Svar: Sätt igång fyllnadsljuset eller använd fler blixtar. Det är dock överkurs så vi börjar med en blixt, ett raster och ett fyllnadsljus.

 

Fråga sex: Hur lyfter man fram ögonen på sin modell?

Svar: Det handlar återigen om hur du placerar ljuskällorna. *Visar hur man gör*

 

Fråga sju: Hur får man bort skuggan bakom modellen?

Svar: Istället för att rikta ljuset rakt på modellen så kan du prova rikta softboxen mot väggen. Det som händer då är att ljuset studsar på väggen och tillbaka på din modell. Genom att göra detta får du även en mörkare bakgrund eftersom ljuset riktas mot modellen istället för bakgrunden.

 

Fråga åtta: Hur får man igång fyllnadsljuset i taket?

Svar: Oftast är det bara att sätta i kontakten, annars får man klättra upp på en stege och sätta igång den.

Kände mig så korkad som frågade en andra gång, men sist jag var där själv så provade jag alla möjliga uttag och det gick inte att få igång den. Det visade sig att det är endast vissa uttag som ska användas för blixtarna, övriga är kopplade till lamporna i taket…

 

Fråga nio: Är det någon mening med att ha en stor bländare (t.ex. f/1.8)?

Svar: Nej, det skulle jag inte rekommendera. Det finns ingen mening med att endast få ögon och näsa i fokus, men vill man ha det så finns givetvis möjligheten. Däremot är det lite svårt att få till blixtstyrkan eftersom blixtarna går ner till 1 och du behöver gå ännu lägre för att kunna få till ljuset.