Historien bakom mitt fotograferande

november 25, 2017 - 16:45

Jag kikade igenom min gamla blogg och hittade ett inlägg om när jag och min syster åkte för att köpa min första kamera den 8 juni 2011 – det är så himla roligt att blicka tillbaka för att försöka fastställa en tidpunkt när mitt intresse för foto började. Jag minns att jag så gärna ville ha en egen kamera och att jag för tillfället inte hade råd med en systemkamera som många andra hade. På den tiden var extremt dyrt för mig att köpa en systemkamera eftersom jag arbetade med utdelning av reklam och fick ungefär 200:- per utdelning… Istället nöjde jag mig med en som jag hade råd med och som matchade mina behov hyfsat väl.

Jag har alltid varit intresserad av att rita och fota men jag kan inte minnas NÄR det blev en viktig del av mig. Jag fotade en hel del med mobilen innan, och även efter att jag hade köpt min första kamera eftersom jag inte var helt nöjd med köpet. Jag kunde inte lämna tillbaka kameran eftersom butiken som jag köpte ifrån, Onoff, gick i konkurs dagen efter och stängde igen butiken i Uppsala… Så det var lite som ett bakslag. Istället spenderade jag kommande år med min kära mobil och vid enstaka tillfällen med min nya Coolpix L120 =) Läs inlägget här från när jag köpte min alldeles första kamera.

Såhär såg det ut när jag precis hade tagit ut den från paketet:

Och jag var såååååå stolt över mig själv! Över hur jag hade spenderat timmar på att sortera reklam. Över hur jag hade kämpat och sprungit upp och ner för 7-våningshus för att tjäna ungefär 200kr/lördag. Över hur jag hade sparat och haft tålamod inför den stora dagen.

Något jag än idag dock inte har någon blekaste aning om är hur den där kameran faktiskt fungerade. Jag minns att jag kunde grunderna men det var allt. Det fanns inte så mycket att lära om kameran heller. För att utvecklas inom foto så krävs det mer än att bara fotografera i autoläge, och den här kameran begränsade mina möjligheter väldigt mycket. Därför ligger den numera på hyllan och samlar damm, men den har skapat ett evigt minne hos mig <3

 

Några bilder som är tagna med kameran:

Danmark 2011

Skolavslutning 2011-06-10. Vilka minnen alltså!

Domkyrkan 20XX. Jag bokade in en dag när vi skulle ge oss iväg för att fota lite. Blev verkligen inte som jag hade tänkt mig med ljuset eftersom jag inte förstod kameran alls..

 

Fyra år senare tyckte jag att det var dags att införskaffa en ny, bättre kamera. Jag hade planerat att köpa en ny sedan länge, men med tanke på att jag inte hade något jobb under min gymnasieperiod så hade jag inte råd att lägga ner så mycket pengar. Halva studiebidraget gick åt att köpa busskort, andra halvan skulle jag leva på – därför tog det lite tid att spara ihop till en kamera.

Hösten 2015 började jag kika på kameror och bestämde mig för att köpa en Nikon D3300. Jag hade ingen som helst koll på det tekniska och jag visste inte riktigt heller vad jag skulle köpa. Jag tänkte dessutom att det skulle vara svårt för mig att lära om jag inte höll kameran i mina egna händer och samlade på mig egna erfarenheter.

Den 15 september åkte jag & Klara under en lunchrast till Elgiganten och köpte kameran. Jag kan försäkra er om att det inte var lätt att sitta på en lektion efter det för allt jag ville var att åka hem.. Det kändes såååå bra, men ångestfyllt med tanke på att jag hade lagt ner en summa som jag hade sparat ihop i evigheter. Efter flera snack med mina föräldrar, och efter en massa velanden åkte kameran tillbaka i en påse till Elgiganten. Var jag ledsen? Eeeeh jaaaa… Orsaken till att den fick åka tillbaka var helt enkelt inget annat än att jag hade stark ångest över att göra av med så mycket pengar på ett föremål som jag inte var i stort behov av. Jag hade råd, men att se kontot så tomt var extremt jobbigt =( Läs inlägget här om när jag köpte min andra kamera.

 

Några bilder som togs innan jag lämnade tillbaka kameran:

Aaaaah så stolt jag var över det här fotot… Tyckte det var så häftigt att få handen och mobilen i fokus. Jag var dessutom helt förälskad i färgerna =)

Ett stycke Kashma som precis hade kommit hem från skolan och var i sitt nästan sämsta skick rent utseendemässigt. Ofixade ögonbryn, hår som stack åt alla hår….. Men det bjuder jag på. Det här fotot var ett av de första som jag tog med min Nikon D3300. Jag var sååå glad! Älskade färgerna, ljuset och skärpedjupet. Försökte få till samma ljus lite längre fram men jag kunde inte få till det! Förstod inte vad problemet var……. Det här charmiga fotot fick mig i alla fall att älska min kamera ännu mer.

April 2016 fick jag återigen ett foto-ryck och några dagar senare åkte jag och J till Elgiganten för att köpa en Nikon D3300, samma modell som jag lämnade tillbaka i höstas. Nu var studenten nära och även arbetslivet så jag behövde inte ha lika mycket ångest över att göra av med pengar.

Vidare fick jag en andra chans att tänka till kring valet av kamera, men det gjorde jag inte. Jag köpte exakt samma modell igen UTAN att läsa om den tekniska informationen och alla specifikationer. Tur att den visade sig matcha mina behov ändå…

 

Några bilder som är tagna med kameran:

April 2016: Mitt första modell-”offer”…

Maj 2016: Självporträtt som jag var riktigt nöjd med för stunden. Idag blickar jag tillbaka och förstår att jag kan så mycket bättre!

 

Klara och Linda var förbi en dag för att bli fotade av mig. Jag förstod fortfarande ingenting och körde på autoläge… Dessutom hade jag ett uselt stativ som var plastigt (säkert från Ebay) och ostabilt. Någonstans måste man ju dock börja =)

En dag satte jag mig bredvid fönstret och knäppte lite kort i autoläge. Återigen var jag helt kär i färgerna som återgavs på skärmen… Läs inlägget här om när jag köpte min tredje kamera.

Sedan dess har jag fotat väldigt oregelbundet på grund av jobb och annat som har hänt runt omkring. Jag försöker att gå ut och fota så mycket jag kan, men ibland finns varken tid eller ork.

Något som jag har uppmärksammat är att jag har utvecklats så otroligt mycket inom foto sedan jag köpte kameran en andra gång. Jag kan så mycket mer och jag SER så mycket mer i mina bilder. Jag tänker på ett annat sätt och jag fotograferar på ett annat sätt. Det är nästan som att jag har fått två helt nya ögon och en ny hjärna =) Tänk att jag fortfarande har så mycket kvar att lära.

Mitt nästa mål: Att köpa en Canon EOS Mark IV!

Känslosam vecka

november 19, 2017 - 09:06

Den här veckan har varit så otroligt jobbig på något sätt… Ni vet när man känner sig extra trött på vädret samtidigt som allt annat som rasar ner på en…

Måndag. Natten söndag-måndag ser alltid likadan ut gällande sömnen – det går inte att få en bra sömn! Jag vet inte vad det beror på? Jag hade en rätt intressant diskussion nyligen med pappa och en kollega om detta, och vi kom fram till att våra tankar kryper sig in på fel spår vid läggdags. Tankar som ibland kan vara ångestframkallande och därför blir det extra svårt att sova. Att t.ex. gå upp tidigt för att jobba var en bidragande faktor. För mig är det dock varken jobbigt att gå upp tidigt eller att jobba. Jag älskar mitt jobb, jag vet nästan precis vad som väntar, ändå är det lika tufft varje vecka….

Tisdag. I tisdags kom jag iväg tidigt från jobbet eftersom jag hade tid hos en specialist. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så har näsblodet tagit över en stor del av min vardag och därför var det dags efter alla dessa år (började 2007!) att försöka få ett avslut.

Besöket inleddes med att jag fick en tunn kamera-slang(?) uppkörd långt upp i näsan för att säkerställa att jag inte hade några skador. Därefter tyckte hon att blodkärlen behövde brännas ännu en gång. Jag satt riktigt obekvämt i stolen efter slangen, och tänkte att det inte alls skulle vara några problem att bränna igen med tanke på att det inte gjorde så ont första gången. Men ICKE! Här skulle det tryckas och klämmas och jag ville helst skrika ut i all smärta. Jag visste att det behövde göras, och det enda som fick mig att faktiskt sitta still var tanken av att det SNART skulle vara över… I ett dygn framåt hade jag fortfarande ont dock…

En timme senare var jag tillbaka på jobbet som vanligt och trots alla begränsningar så tyckte jag att jag skötte mig väl. I efterhand kände jag mest: VILKEN j*vla tur att jag inte hade någon blekaste aning om vad som väntade. Annars hade jag säkert inte vågat ta mig dit…

Onsdag. Onsdagen kom väldigt tidigt eftersom öppning stod på schemat. Det blev en riktigt lång dag, från 05.10 till 20.00. Jag kan lova er att det inte fanns ork till något annat än att djupdyka in i kudden när jag väl kom hem =)

I onsdags fick jag även bekräftat att jag kommer bli omplacerad efter årsskiftet till en annan förskola. Det är rent av mot min vilja kan jag säga, men det finns tyvärr inget annat alternativ då ordinarie personal, som har varit föräldrarlediga etc, kommer finnas på plats igen. Jag blev riktigt glad över att chefen hade varit så engagerad och hjälpt mig, och jag är tacksam för att jag får den här möjligheten. Samtidigt måste jag vara ärlig och säga att jag faktiskt inte mår så bra över att bli omplacerad. Jag menar, ny arbetsplats, nya kollegor, nya barn att lära känna, nytt ALLT. Jag vet att man kommer in i det förr eller senare. Jag vet att läget är mycket bättre där än på min nuvarande arbetsplats. Jag vet att det inte är något fel ALLS på den nya arbetsplatsen – nej, det är inte det nya stället som är problemet. Problemet är att jag tycker att det är så fruktansvärt jobbigt att lämna dessa barn och kollegor… Och helt klart även vissa föräldrar som man har utvecklat en närmare relation med…

Torsdag. Jag minns verkligen inget annat från i torsdags, förutom runt 14.30-15.00 tiden när en underbar förälder ställde en fråga till mig som jag inte kunde svara på. Mitt svar var istället att jag kunde ta reda på det om det var viktigt, och därefter lyfte jag fram att jag inte kommer vara kvar efter årsskiftet. Det blev en riktigt känslosam stund för oss båda – hon var i tårar och jag var på gränsen, och mitt i allt kommer hennes barn och kramar om mig. Det var nästan som att de också förstod att något inte stod rätt till… Jag gick i alla fall resten av dagen och tänkte på på henne, på hennes barn, och alla andra jag kommer sakna… 🙁

 

Fredag. När jag kom till jobbet på morgonen så fick jag syn på dem igen <3 Hon tittade på mig och berättade att hon hade gått hem och ringt sin mamma igår och gråtit och att det rent av hade varit riktigt jobbigt igår efter beskedet. Alltså vilken fantastisk människa?! På eftermiddagen träffades vi igen och då pratade vi lite mer och hoppades på att försöka lugna varandras känslor på ett eller annat sätt. Till slut hittade vi en väg som vi kanske kan ta <3 Blir alldeles tårögd av att skriva det här för jag vet hur känslosamt det var när jag berättade, och hur tufft det har varit sedan dess…

 

Tankar och funderingar

Nu byter vi ämne till något mindre känslosamt istället. 

– I början av veckan tittade jag på ett klipp som Elin Kero hade lagt upp på sin Youtube kanal. Jag minns inte så skarpt vad videon handlade om och hittar inte till videon i efterhand(?!) men hur som helst så fick jag lära mig något nytt, som vanligt 😀 I klippet visade Elin ett filmstativ som hon använder när hon filmar, och i samma stund så satt jag med öppen mun och ögonen uppspärrade för att jag knappt kunde tro mina ögon. JAG HAR JU FÖR TUSAN ETT SÅNT STATIV!!! Jag kände mig väldigt dum en bra stund. När jag var på Scandinavian photo nyligen så kikade jag på filmutrustning och önskade att jag hade råd att lägga ner pengar på ett dyrt stativ, och nu visar det sig att jag REDAN HAR ETT?! Det är det enda stativet jag använder när jag går ut, men jag har aldrig riktigt ifrågasatt varför jag t.ex. hade en spak tillgänglig… Men nu vet jag! Så återigen, TACK Elin Kero 😀

– Den senaste veckan har jag varit otroligt effektiv och även nyfiken på att lära mig nytt inom foto. Senast igår satte jag mig ner framför dator med ett block och gick igenom teknisk data för min kamera. Tänk att jag vid det här laget inte ens kan min kamera fullt ut? Skäms Kashma! Jag har upptäckt pinsamt många användbara funktioner som jag inte alls trodde att min kamera hade. Kommer skriva ett inlägg om detta längre fram =)

#14 Photoshoot /Öppet ljus

november 7, 2017 - 18:48

Aldrig aldrig aldrig mer manuell fokus när jag befinner mig i studion! Blir smått sur på mig själv för att jag valde det manuella objektivet över mitt 18-55mm 🙁 Dock var det på grund av sämre ljusförhållanden… Jag har numera lärt mig att blixten ALLTID ska finnas med i väskan…

Herregud vad mycket folk det var ÄVEN denna gång.. Medan Johanna stod i rampljuset funderade jag över hur jag ALDRIG skulle klara av att vara i hennes skor…

Inte riktigt mina färger (och därför har jag svårt att få till ljuset), men jag tyckte att bilderna blev rätt häftiga ändå 😀

Jag nämnde att en Canon EOS Mark IV var en dröm, och plötsligt dök en fotograf upp och la den i händerna på mig tillsammans med ett dyrtoch framför allt tungt, objektiv. I min hand höll jag alltså över 100 000kr. Mäktigt? Ja. Läskigt? SOM FAN! På bilden ser ni hur det såg ut när en annan fotograf fick en stund med godingen 🙂

Johannas häftiga, strukturfyllda byxor skulle helt klart fotograferas…

Mer svartvitt åt folket. Jag är riktigt missnöjd med hur mörka ögonen blev 🙁 Porträtt is all about the eyes and I failed! JA Kashma, det är okej att alla bilder inte blir som tänkt ibland.

Här fick jag sudda ut en söt liten pojk på grund av skyddade identiteter.  Men här ser vi alltså studio-teamet, med fokus på Peter(?) som såg till att modellerna verkligen hamnade i rampljuset 😀

– Du… Vill du följa med till tvättstugan? Det var alltså en fotograf som frågade Johanna i smyg om en tur till ett mindre synligt område och jag kunde inte hålla igen för skratt… Det lät ju så sjukt fel i den tonen! 

Avslutningsvis hamnade vi under ett valv för att ta årets första höstporträtt. Skärpedjupet är jag nöjd över, resten står fortfarande oklart i mitt huvud.

 

Slutsats: Kashma var inte särskilt nöjd över bilderna. Däremot fick jag lära mig massa nytt under dagen och informationen sitter än så det ska vi glädjas över =)

Alla bilder är för övrigt tagna med Nikon D3300 och jag använde ett medföljande objektiv på 18-55mm samt fast objektiv på 50mm. 

 

Under öppet ljus fick jag även fota andra än Johanna. Jag fick till exempel prova på att fota barn och familjeporträtt – något som jag aldrig har gjort tidigare. Riktigt spännande (och svårt med små barn) var det =)

Mitt bästa kameratillbehör + studiofoto

november 5, 2017 - 21:06

När vi satt på tåget fördjupade vi oss i en mycket ”intressant” diskussion. 

K: Hur många ton människor tror du sitter på det här tåget just nu?

J: Alltså… Det beror på.. Jag skulle säga att det sitter ungefär 300 personer på tåget och att varje person väger i genomsnitt 100kg. Räkna 300×100 så får du fram svaret i kg….

K: Nej! 100kg/person låter ju överdrivet… Varje person väger ju inte 100kg…. Jag tror att det sitter cirka 500 personer på tåget som i genomsnitt väger 80kg.

Jag försökte låta mer övertygande men skillnaden mellan våra svar blev i slutändan inte så stor…

 

I torsdags åkte jag och J till Scandinavian Photo i Stockholm för att köpa ett nytt kameratillbehör till mig – en Nikon WU-1A. Det är helt enkelt en WIFI-adapter som man sätter på kameran och kopplar till en annan enhet (exempelvis en Iphone) för att kunna styra i live view. Jakten på adaptern var rätt tuff eftersom det var slutsålt i de flesta affärer och jag hade inte tålamodet för att beställa hem till brevlådan. Istället blev det ett hetsigt äventyr till fartfyllda(!) Stockholm där vi hoppades på att få hämta ut den SISTA adaptern som de hade i butik. Jag skulle egentligen få ett sms innan jag hämtade varan men som ni förstår vid det här laget så fanns inte tillräckligt med tålamod till att vänta heller. Tur att smset kom precis när jag stod och pratade med killen i kassan. 

Jag har lyft fram hur viktigt det är för mig att börja ta självporträtt, och det här kommer ge mig underbara möjligheter till att kunna stå framför kameran och samtidigt kunna styra över kompositionen 🙂 Helt klart ett av mina bästa kameratillbehör just nu! På första plats ligger fortfarande objektivet som jag fick av J i tidig födelsedagspresent förra året <3

 

Idag har jag och Johanna varit på öppet ljus i studion och jag har fått hyfsat bra svar på alla mina frågor. Det är så himla roligt att träffa nya människor och kunna utvecklas genom att bara titta och lyssna (och såklart få testa själv), men framför allt att kunna umgås med människor som har samma intresse. Även om jag tycker att många är lite smått skumma ibland… 

 

Jag tänkte även dela med mig av mina frågor och svaren som jag fick =)

Fråga ett: Hur fungerar blixtarna? Vad innebär alla knappar/funktioner? Vad menas med t.ex. slave?

Svar: Du behöver egentligen bara ha koll på blixtstyrkan när du fotograferar med en sändare. Jag fick alltså inte ett utförligt svar utan den informationen räckte tills jag blir nyfiken på att utvecklas på andra plan.

 

Fråga två: När jag sätter min kamera på en snabbare slutartid som t.ex. 1/300 skapas en mörk yta i bilden – vad beror detta på?

Svar: Du kan ta reda på hur snabb slutartid du kan ha genom att fälla upp den inbyggda blixten och ställa in slutartiden på kameran till högsta värde (min gick t.ex. upp till 1/200).

 

Fråga tre: Hur kan jag få bakgrunden mörkare/vitare (vitare på vit bakgrund, mörkare på mörk bakgrund)?

Svar: Jag ska visa dig hur man gör. Det handlar om hur du placerar blixtarna, hur de studsar och hur du ställer din modell.

 

Fråga fyra: Hur tar jag reda på vilken bländare jag ska ha i förhållande till blixtstyrkan? Finns det något sätt att räkna ut detta?

Svar: Du kan ju hämta ljusmätaren så kan vi få fram ett ungefärligt svar.

Jag: Whaaaaaat?!!!!! Har vi en ljusmätare tillgodo????? *lär mig den omedelbart*

 

Fråga fem: Hur undviker man skugga i ansiktet på en modell?

Svar: Sätt igång fyllnadsljuset eller använd fler blixtar. Det är dock överkurs så vi börjar med en blixt, ett raster och ett fyllnadsljus.

 

Fråga sex: Hur lyfter man fram ögonen på sin modell?

Svar: Det handlar återigen om hur du placerar ljuskällorna. *Visar hur man gör*

 

Fråga sju: Hur får man bort skuggan bakom modellen?

Svar: Istället för att rikta ljuset rakt på modellen så kan du prova rikta softboxen mot väggen. Det som händer då är att ljuset studsar på väggen och tillbaka på din modell. Genom att göra detta får du även en mörkare bakgrund eftersom ljuset riktas mot modellen istället för bakgrunden.

 

Fråga åtta: Hur får man igång fyllnadsljuset i taket?

Svar: Oftast är det bara att sätta i kontakten, annars får man klättra upp på en stege och sätta igång den.

Kände mig så korkad som frågade en andra gång, men sist jag var där själv så provade jag alla möjliga uttag och det gick inte att få igång den. Det visade sig att det är endast vissa uttag som ska användas för blixtarna, övriga är kopplade till lamporna i taket…

 

Fråga nio: Är det någon mening med att ha en stor bländare (t.ex. f/1.8)?

Svar: Nej, det skulle jag inte rekommendera. Det finns ingen mening med att endast få ögon och näsa i fokus, men vill man ha det så finns givetvis möjligheten. Däremot är det lite svårt att få till blixtstyrkan eftersom blixtarna går ner till 1 och du behöver gå ännu lägre för att kunna få till ljuset.

BILLIGT november

november 2, 2017 - 22:51

Forever young | Blå blus

Rosa clutch wallet

Vit blus  | Kjol

Party-klänning

Winter sweater | HP sweater

 

– ”Jag behöver nya kläder”

– ”Men kom så åker vi och köper in lite nytt?”

– ”Nej… För det är så jäkla dyrt?! Förstår inte hur man ska ha råd med att uppgradera garderoben när EN tröja kostar 500 och uppåt?!”

Precis så låter diskussionerna hemma hos oss varje månad. Nu är vi dock lyckligt lottade som faktiskt har två inkomster och har råd att lägga lite pengar åt sidan varje månad. Ändå känns det som att man aldrig riktigt hinner köpa det man behöver för att det blir uppskjutet varje månad. Varje månad inleds med ”I slutet av denna månad ska jag köpa det här och det där!”. Sedan närmar vi oss löning och då börjar Kashma gå i andra tankar som att lägga pengarna åt sidan och spara ihop till något viktigare. Men då kommer Jocke och övertalar Kashma till att faktiskt unna sig också emellanåt och leva i nuet. Och så kommer ångesten när man väl drar sitt kort… 

Det kan handla om i princip vad som helst – från att köpa knäckebröd till att köpa en ny soffa. Den där göra-av-med-pengar-ångesten finns alltid där och jag känner att den har blivit värre på sistone, vilket är sjukt konstigt då min lön har fördubblats den senaste tiden..?

Som tur är att man har möjligheten att fynda på rean, eller hitta någorlunda billigare plagg på Ebay, Wish, Alipress etc. Ibland (läs: rätt ofta) tycker jag om de billigare plaggen mer än vad jag lyckas hitta i svenska butiker. Personligen tycker jag att utbudet i många butiker är rätt dåligt. 

Ett levande exempel. Kashma hittar en aprikosfärgad blus och inser att armar, axlar och urringning följer enligt hennes kroppsform. Sedan åker blusen på i ett provrum och då inser hon att den är tre storlekar för bred. Kashma ger sig inte, utan hon går vidare till nästa avdelning där hon får syn på en randig off-shoulder top. Don’t judge a book by its cover, they said. I provrummet förstår Kashma att magtröjor inte är hennes grej.

ALLTID ska det vara något. Längd, färg, passform går tydligen inte i kombination med varandra längre.  Vad hände med det gamla utbudet för oss som gärna kör på nuvarande ”basics”?

Nä, jag gör som jag alltid har gjort – håller mig till nätshopping som för min del innebär mindre krångel och frustration.

Vad letar du efter?