Enchanted forest – Skiva

2017-05-25
maj 29, 2017 - 12:37

Johanna som fotograf <3

Den 8 maj förra året hade vår f.d klass sin skiva, och jag och Johanna var nog de som lämnade stället tidigast. Vi kom dit, var där max en timme och gick därifrån. Det fanns liksom inget att se fram emot. I år var det dock helt annorlunda; När jag fick reda på att det var sam-skiva var det ingen tvekan om att JAG skulle gå.

Runt nio på morgonen läste jag Klaras sms, blev skakig och nervös i samma sekund och bestämde mig för att förbereda mig inför kvällen. När jag går på fest vill jag gärna ha klänning och mörkare ben så första steget fick bli att BUSA benen.

Någon timme senare åkte jag ner på stan för att möta Klara och Johanna; Tanken var att åka runt och försöka hitta kläder/rätt outfit för vår karaktär. För mig gick det väl mindre bra i slutändan – jag hade en plan men istället gick jag i kläder och skor som jag kände mig bekväm i. Planen var att jag skulle vara utklädd till Maleficent och Johanna skulle vara min goda tvilling. Istället var det bara Klara som var utklädd till Bamse. 

Jag var riktigt stressad(!) inför kvällen, trots att jag hade gott om tid på mig. 

När klockan blev nio var vi på plats och köade för biljetter. Några meter från entrén kände jag mig lite extra nervös.. Det första som hände när jag och Johanna kom in var att springa upp och köpa en varsin drink för att lugna våra (läs: mina) nerver. Vi fick även syn på vår gamla mentor som vi gick och hälsade på – saknaden har varit ENORM efter alla lärare <3 Några minuter senare fick vi syn på ytterligare en favorit som satte sig bredvid oss och tog igen det senaste året. Jag kan inte beskriva hur nervös jag var då. Det är så lätt att de får rollen som ”bara lärare” vilket är rätt trist tycker jag, för det är ju så himla roligt att få se en annan, mindre seriös(?) sida också. Det fick i varje fall jag och Johanna uppleva under kvällen, flera gånger. 

Resten av kvällen spårade ur ganska mycket haha. Johanna hittade till S och berättade att hon hade varit förälskad i h**** under vår gymnasieperiod. Jag stod bredvid och var lite för påverkad för att hänga med i konversationen. Lite senare sprang Johanna fram till någon kille och talade om för honom att han såg riktigt bra ut. HIGH KICK! Jag har lyckats smitta min bästis med ”Doing good for Karma”, vilket innebär att vi springer fram till främlingar eller andra som behöver hjälp eller som behöver höra något positivt under dagen. Det ger BRA karma och boostar ditt självförtroende, samtidigt som personen får en boost på sin självkänsla. Fördelar för alla parter!

Själv var jag med om en del pinsamma (men roliga!) händelser. Jag och Johanna stod vid kanten (jag kan verkligen inte stå i mitten på dansgolvet för då kvävs jag) och hamnade bredvid lärargruppen. Om vi kommer till de mer ”pinsamma” bitarna så hade jag tydligen hamnat i mitten på ringen, och det var när jag var som mest påverkad. Jag dansade verkligen loss. Efter ett tag drog Johanna ut mig och berättade att jag stod i mitten av lärarringen – usch vad jag skämdes då haha! =( Tur att jag inte är elev på skolan längre.

Senare hade jag precis varit vid baren och var redo för att fortsätta på dansgolvet. En riktigt bra låt i högtalarna och jag var i full fart. Men helt plötsligt flyger min drink och hamnar i mitten på en tjej-grupp. De skriker, backar och stirrar först på flaskan och sedan på mig. Jag stirrar tillbaka på flaskan och funderar på om jag borde hämta den..? Till slut inser jag att situationen kommer förvärras om jag låter flaskan ligga kvar (för de hade inte planerat att fortsätta på samma plats); Jag springer som en liten råtta mellan och hämtar den och fortsätter som att ingenting har hänt. I den sekunden kunde jag verkligen inte bry mig mindre haha. 

Kort sagt hade jag verkligen en fantastisk kväll. Jag var där med fina vänner, skrattade, dansade, hade en riktigt bra fylla, en riktigt bra kväll och fick umgås och träffa personer som jag tycker om väldigt mycket. Jag önskar dock att fler av mina vänner hade varit på plats för att se alla höjdpunkter :/

Mina fötter tog en hård smäll av mina nya skor. Jag hade gått i dem i ungefär en timme innan jag hade fått skavsår på mina tår. När jag var påverkad hade jag glömt bort smärtan helt och kunde dansa utan att tänka på mina skavsår, men när jag kom hem var det riktigt illa. Började nästan tro att såret behövde stygn, men när jag sköljde av allt blod såg jag att det inte var så allvarligt som jag tidigare hade trott.

 
Tankar och funderingar

Sedan har jag märkt att vissa personer inte har någon respekt i sådana miljöer. Jag har själv inte blivit drabbad tidigare på samma sätt, men under kvällen fick jag smaka lite på hur det är. Jag menar förstås personer som inte kan ta ett NEJ! Under kvällen var det folk som kom fram och var intresserade. Jag tycker att det är roligt med folk som kommer fram och hälsar eller visar intresse, men när det går för långt blir det alldeles för jobbigt. Till exempel nekade både jag och Johanna till att dansa med andra, jag nekade till att ge ut mitt nummer och visade tydligt att jag inte var intresserad. Ändå blir jag förföljd resten av kvällen av en person som lägger handen på min axel, försöker ta min hand och ställer sig bakom mig varje gång jag dansar?!! Jag menar, vad är det för fel på er? Ett NEJ är ALLTID ett NEJ!

Kommentera

Kommentera