Känslosam vecka

november 19, 2017 - 09:06

Den här veckan har varit så otroligt jobbig på något sätt… Ni vet när man känner sig extra trött på vädret samtidigt som allt annat som rasar ner på en…

Måndag. Natten söndag-måndag ser alltid likadan ut gällande sömnen – det går inte att få en bra sömn! Jag vet inte vad det beror på? Jag hade en rätt intressant diskussion nyligen med pappa och en kollega om detta, och vi kom fram till att våra tankar kryper sig in på fel spår vid läggdags. Tankar som ibland kan vara ångestframkallande och därför blir det extra svårt att sova. Att t.ex. gå upp tidigt för att jobba var en bidragande faktor. För mig är det dock varken jobbigt att gå upp tidigt eller att jobba. Jag älskar mitt jobb, jag vet nästan precis vad som väntar, ändå är det lika tufft varje vecka….

Tisdag. I tisdags kom jag iväg tidigt från jobbet eftersom jag hade tid hos en specialist. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så har näsblodet tagit över en stor del av min vardag och därför var det dags efter alla dessa år (började 2007!) att försöka få ett avslut.

Besöket inleddes med att jag fick en tunn kamera-slang(?) uppkörd långt upp i näsan för att säkerställa att jag inte hade några skador. Därefter tyckte hon att blodkärlen behövde brännas ännu en gång. Jag satt riktigt obekvämt i stolen efter slangen, och tänkte att det inte alls skulle vara några problem att bränna igen med tanke på att det inte gjorde så ont första gången. Men ICKE! Här skulle det tryckas och klämmas och jag ville helst skrika ut i all smärta. Jag visste att det behövde göras, och det enda som fick mig att faktiskt sitta still var tanken av att det SNART skulle vara över… I ett dygn framåt hade jag fortfarande ont dock…

En timme senare var jag tillbaka på jobbet som vanligt och trots alla begränsningar så tyckte jag att jag skötte mig väl. I efterhand kände jag mest: VILKEN j*vla tur att jag inte hade någon blekaste aning om vad som väntade. Annars hade jag säkert inte vågat ta mig dit…

Onsdag. Onsdagen kom väldigt tidigt eftersom öppning stod på schemat. Det blev en riktigt lång dag, från 05.10 till 20.00. Jag kan lova er att det inte fanns ork till något annat än att djupdyka in i kudden när jag väl kom hem =)

I onsdags fick jag även bekräftat att jag kommer bli omplacerad efter årsskiftet till en annan förskola. Det är rent av mot min vilja kan jag säga, men det finns tyvärr inget annat alternativ då ordinarie personal, som har varit föräldrarlediga etc, kommer finnas på plats igen. Jag blev riktigt glad över att chefen hade varit så engagerad och hjälpt mig, och jag är tacksam för att jag får den här möjligheten. Samtidigt måste jag vara ärlig och säga att jag faktiskt inte mår så bra över att bli omplacerad. Jag menar, ny arbetsplats, nya kollegor, nya barn att lära känna, nytt ALLT. Jag vet att man kommer in i det förr eller senare. Jag vet att läget är mycket bättre där än på min nuvarande arbetsplats. Jag vet att det inte är något fel ALLS på den nya arbetsplatsen – nej, det är inte det nya stället som är problemet. Problemet är att jag tycker att det är så fruktansvärt jobbigt att lämna dessa barn och kollegor… Och helt klart även vissa föräldrar som man har utvecklat en närmare relation med…

Torsdag. Jag minns verkligen inget annat från i torsdags, förutom runt 14.30-15.00 tiden när en underbar förälder ställde en fråga till mig som jag inte kunde svara på. Mitt svar var istället att jag kunde ta reda på det om det var viktigt, och därefter lyfte jag fram att jag inte kommer vara kvar efter årsskiftet. Det blev en riktigt känslosam stund för oss båda – hon var i tårar och jag var på gränsen, och mitt i allt kommer hennes barn och kramar om mig. Det var nästan som att de också förstod att något inte stod rätt till… Jag gick i alla fall resten av dagen och tänkte på på henne, på hennes barn, och alla andra jag kommer sakna… 🙁

 

Fredag. När jag kom till jobbet på morgonen så fick jag syn på dem igen <3 Hon tittade på mig och berättade att hon hade gått hem och ringt sin mamma igår och gråtit och att det rent av hade varit riktigt jobbigt igår efter beskedet. Alltså vilken fantastisk människa?! På eftermiddagen träffades vi igen och då pratade vi lite mer och hoppades på att försöka lugna varandras känslor på ett eller annat sätt. Till slut hittade vi en väg som vi kanske kan ta <3 Blir alldeles tårögd av att skriva det här för jag vet hur känslosamt det var när jag berättade, och hur tufft det har varit sedan dess…

 

Tankar och funderingar

Nu byter vi ämne till något mindre känslosamt istället. 

– I början av veckan tittade jag på ett klipp som Elin Kero hade lagt upp på sin Youtube kanal. Jag minns inte så skarpt vad videon handlade om och hittar inte till videon i efterhand(?!) men hur som helst så fick jag lära mig något nytt, som vanligt 😀 I klippet visade Elin ett filmstativ som hon använder när hon filmar, och i samma stund så satt jag med öppen mun och ögonen uppspärrade för att jag knappt kunde tro mina ögon. JAG HAR JU FÖR TUSAN ETT SÅNT STATIV!!! Jag kände mig väldigt dum en bra stund. När jag var på Scandinavian photo nyligen så kikade jag på filmutrustning och önskade att jag hade råd att lägga ner pengar på ett dyrt stativ, och nu visar det sig att jag REDAN HAR ETT?! Det är det enda stativet jag använder när jag går ut, men jag har aldrig riktigt ifrågasatt varför jag t.ex. hade en spak tillgänglig… Men nu vet jag! Så återigen, TACK Elin Kero 😀

– Den senaste veckan har jag varit otroligt effektiv och även nyfiken på att lära mig nytt inom foto. Senast igår satte jag mig ner framför dator med ett block och gick igenom teknisk data för min kamera. Tänk att jag vid det här laget inte ens kan min kamera fullt ut? Skäms Kashma! Jag har upptäckt pinsamt många användbara funktioner som jag inte alls trodde att min kamera hade. Kommer skriva ett inlägg om detta längre fram =)

#14 Photoshoot /Öppet ljus

november 7, 2017 - 18:48

Aldrig aldrig aldrig mer manuell fokus när jag befinner mig i studion! Blir smått sur på mig själv för att jag valde det manuella objektivet över mitt 18-55mm 🙁 Dock var det på grund av sämre ljusförhållanden… Jag har numera lärt mig att blixten ALLTID ska finnas med i väskan…

Herregud vad mycket folk det var ÄVEN denna gång.. Medan Johanna stod i rampljuset funderade jag över hur jag ALDRIG skulle klara av att vara i hennes skor…

Inte riktigt mina färger (och därför har jag svårt att få till ljuset), men jag tyckte att bilderna blev rätt häftiga ändå 😀

Jag nämnde att en Canon EOS Mark IV var en dröm, och plötsligt dök en fotograf upp och la den i händerna på mig tillsammans med ett dyrtoch framför allt tungt, objektiv. I min hand höll jag alltså över 100 000kr. Mäktigt? Ja. Läskigt? SOM FAN! På bilden ser ni hur det såg ut när en annan fotograf fick en stund med godingen 🙂

Johannas häftiga, strukturfyllda byxor skulle helt klart fotograferas…

Mer svartvitt åt folket. Jag är riktigt missnöjd med hur mörka ögonen blev 🙁 Porträtt is all about the eyes and I failed! JA Kashma, det är okej att alla bilder inte blir som tänkt ibland.

Här fick jag sudda ut en söt liten pojk på grund av skyddade identiteter.  Men här ser vi alltså studio-teamet, med fokus på Peter(?) som såg till att modellerna verkligen hamnade i rampljuset 😀

– Du… Vill du följa med till tvättstugan? Det var alltså en fotograf som frågade Johanna i smyg om en tur till ett mindre synligt område och jag kunde inte hålla igen för skratt… Det lät ju så sjukt fel i den tonen! 

Avslutningsvis hamnade vi under ett valv för att ta årets första höstporträtt. Skärpedjupet är jag nöjd över, resten står fortfarande oklart i mitt huvud.

 

Slutsats: Kashma var inte särskilt nöjd över bilderna. Däremot fick jag lära mig massa nytt under dagen och informationen sitter än så det ska vi glädjas över =)

Alla bilder är för övrigt tagna med Nikon D3300 och jag använde ett medföljande objektiv på 18-55mm samt fast objektiv på 50mm. 

 

Under öppet ljus fick jag även fota andra än Johanna. Jag fick till exempel prova på att fota barn och familjeporträtt – något som jag aldrig har gjort tidigare. Riktigt spännande (och svårt med små barn) var det =)

Mitt bästa kameratillbehör + studiofoto

november 5, 2017 - 21:06

När vi satt på tåget fördjupade vi oss i en mycket ”intressant” diskussion. 

K: Hur många ton människor tror du sitter på det här tåget just nu?

J: Alltså… Det beror på.. Jag skulle säga att det sitter ungefär 300 personer på tåget och att varje person väger i genomsnitt 100kg. Räkna 300×100 så får du fram svaret i kg….

K: Nej! 100kg/person låter ju överdrivet… Varje person väger ju inte 100kg…. Jag tror att det sitter cirka 500 personer på tåget som i genomsnitt väger 80kg.

Jag försökte låta mer övertygande men skillnaden mellan våra svar blev i slutändan inte så stor…

 

I torsdags åkte jag och J till Scandinavian Photo i Stockholm för att köpa ett nytt kameratillbehör till mig – en Nikon WU-1A. Det är helt enkelt en WIFI-adapter som man sätter på kameran och kopplar till en annan enhet (exempelvis en Iphone) för att kunna styra i live view. Jakten på adaptern var rätt tuff eftersom det var slutsålt i de flesta affärer och jag hade inte tålamodet för att beställa hem till brevlådan. Istället blev det ett hetsigt äventyr till fartfyllda(!) Stockholm där vi hoppades på att få hämta ut den SISTA adaptern som de hade i butik. Jag skulle egentligen få ett sms innan jag hämtade varan men som ni förstår vid det här laget så fanns inte tillräckligt med tålamod till att vänta heller. Tur att smset kom precis när jag stod och pratade med killen i kassan. 

Jag har lyft fram hur viktigt det är för mig att börja ta självporträtt, och det här kommer ge mig underbara möjligheter till att kunna stå framför kameran och samtidigt kunna styra över kompositionen 🙂 Helt klart ett av mina bästa kameratillbehör just nu! På första plats ligger fortfarande objektivet som jag fick av J i tidig födelsedagspresent förra året <3

 

Idag har jag och Johanna varit på öppet ljus i studion och jag har fått hyfsat bra svar på alla mina frågor. Det är så himla roligt att träffa nya människor och kunna utvecklas genom att bara titta och lyssna (och såklart få testa själv), men framför allt att kunna umgås med människor som har samma intresse. Även om jag tycker att många är lite smått skumma ibland… 

 

Jag tänkte även dela med mig av mina frågor och svaren som jag fick =)

Fråga ett: Hur fungerar blixtarna? Vad innebär alla knappar/funktioner? Vad menas med t.ex. slave?

Svar: Du behöver egentligen bara ha koll på blixtstyrkan när du fotograferar med en sändare. Jag fick alltså inte ett utförligt svar utan den informationen räckte tills jag blir nyfiken på att utvecklas på andra plan.

 

Fråga två: När jag sätter min kamera på en snabbare slutartid som t.ex. 1/300 skapas en mörk yta i bilden – vad beror detta på?

Svar: Du kan ta reda på hur snabb slutartid du kan ha genom att fälla upp den inbyggda blixten och ställa in slutartiden på kameran till högsta värde (min gick t.ex. upp till 1/200).

 

Fråga tre: Hur kan jag få bakgrunden mörkare/vitare (vitare på vit bakgrund, mörkare på mörk bakgrund)?

Svar: Jag ska visa dig hur man gör. Det handlar om hur du placerar blixtarna, hur de studsar och hur du ställer din modell.

 

Fråga fyra: Hur tar jag reda på vilken bländare jag ska ha i förhållande till blixtstyrkan? Finns det något sätt att räkna ut detta?

Svar: Du kan ju hämta ljusmätaren så kan vi få fram ett ungefärligt svar.

Jag: Whaaaaaat?!!!!! Har vi en ljusmätare tillgodo????? *lär mig den omedelbart*

 

Fråga fem: Hur undviker man skugga i ansiktet på en modell?

Svar: Sätt igång fyllnadsljuset eller använd fler blixtar. Det är dock överkurs så vi börjar med en blixt, ett raster och ett fyllnadsljus.

 

Fråga sex: Hur lyfter man fram ögonen på sin modell?

Svar: Det handlar återigen om hur du placerar ljuskällorna. *Visar hur man gör*

 

Fråga sju: Hur får man bort skuggan bakom modellen?

Svar: Istället för att rikta ljuset rakt på modellen så kan du prova rikta softboxen mot väggen. Det som händer då är att ljuset studsar på väggen och tillbaka på din modell. Genom att göra detta får du även en mörkare bakgrund eftersom ljuset riktas mot modellen istället för bakgrunden.

 

Fråga åtta: Hur får man igång fyllnadsljuset i taket?

Svar: Oftast är det bara att sätta i kontakten, annars får man klättra upp på en stege och sätta igång den.

Kände mig så korkad som frågade en andra gång, men sist jag var där själv så provade jag alla möjliga uttag och det gick inte att få igång den. Det visade sig att det är endast vissa uttag som ska användas för blixtarna, övriga är kopplade till lamporna i taket…

 

Fråga nio: Är det någon mening med att ha en stor bländare (t.ex. f/1.8)?

Svar: Nej, det skulle jag inte rekommendera. Det finns ingen mening med att endast få ögon och näsa i fokus, men vill man ha det så finns givetvis möjligheten. Däremot är det lite svårt att få till blixtstyrkan eftersom blixtarna går ner till 1 och du behöver gå ännu lägre för att kunna få till ljuset.

BILLIGT november

november 2, 2017 - 22:51

Forever young | Blå blus

Rosa clutch wallet

Vit blus  | Kjol

Party-klänning

Winter sweater | HP sweater

 

– ”Jag behöver nya kläder”

– ”Men kom så åker vi och köper in lite nytt?”

– ”Nej… För det är så jäkla dyrt?! Förstår inte hur man ska ha råd med att uppgradera garderoben när EN tröja kostar 500 och uppåt?!”

Precis så låter diskussionerna hemma hos oss varje månad. Nu är vi dock lyckligt lottade som faktiskt har två inkomster och har råd att lägga lite pengar åt sidan varje månad. Ändå känns det som att man aldrig riktigt hinner köpa det man behöver för att det blir uppskjutet varje månad. Varje månad inleds med ”I slutet av denna månad ska jag köpa det här och det där!”. Sedan närmar vi oss löning och då börjar Kashma gå i andra tankar som att lägga pengarna åt sidan och spara ihop till något viktigare. Men då kommer Jocke och övertalar Kashma till att faktiskt unna sig också emellanåt och leva i nuet. Och så kommer ångesten när man väl drar sitt kort… 

Det kan handla om i princip vad som helst – från att köpa knäckebröd till att köpa en ny soffa. Den där göra-av-med-pengar-ångesten finns alltid där och jag känner att den har blivit värre på sistone, vilket är sjukt konstigt då min lön har fördubblats den senaste tiden..?

Som tur är att man har möjligheten att fynda på rean, eller hitta någorlunda billigare plagg på Ebay, Wish, Alipress etc. Ibland (läs: rätt ofta) tycker jag om de billigare plaggen mer än vad jag lyckas hitta i svenska butiker. Personligen tycker jag att utbudet i många butiker är rätt dåligt. 

Ett levande exempel. Kashma hittar en aprikosfärgad blus och inser att armar, axlar och urringning följer enligt hennes kroppsform. Sedan åker blusen på i ett provrum och då inser hon att den är tre storlekar för bred. Kashma ger sig inte, utan hon går vidare till nästa avdelning där hon får syn på en randig off-shoulder top. Don’t judge a book by its cover, they said. I provrummet förstår Kashma att magtröjor inte är hennes grej.

ALLTID ska det vara något. Längd, färg, passform går tydligen inte i kombination med varandra längre.  Vad hände med det gamla utbudet för oss som gärna kör på nuvarande ”basics”?

Nä, jag gör som jag alltid har gjort – håller mig till nätshopping som för min del innebär mindre krångel och frustration.

Från RAW till JPG

oktober 27, 2017 - 12:49

Något som jag inte hade ett hum om innan men som jag lärde mig igår var hur man får den matta effekten i sina bilder.  Förklaringen finns här 🙂

Jag har suttit och letat efter hemsidor som erbjuder gratis RAW filer som man kan sitta och redigera till en färdig produkt. Igår hittade jag till Wesaturate som erbjöd just detta OCH lite till! Förutom att redigera andras bilder så kan man lägga upp egna och få respons genom nedladdningsantal & likes på sina bilder. Ett sjukt bra online verktyg för oss som håller på att lära oss hur vi ska ljussätta och redigera en bild =) Dessutom kan man låta sig inspireras av andra som redigerar exakt samma bild – ibland när jag tror att jag har redigerat hyfsat bra så kikar jag på någon annans redigering och ser att min bild hade kunnat bli så himla mycket bättre. Vi har alla en egen stil som vi strävar efter och ibland när man sitter och redigerar så blir man lite vilse och tappar bort sin ”riktiga” stil (speciellt som nybörjare). Det är i alla fall något som jag har upplevt efter varje redigering. Lösningen för mig blir att redigera bilden på nytt, tills jag har fått nästan samma resultat. Syftet är inte att ”kopiera” innehållet, utan snarare för att jag själv ska förstå HUR jag ska gå tillväga för att uppnå min personliga stil. Det har varit sjukt givande hittils måste jag säga! =)

#13 Photoshoot /Studio

2017-10-22
oktober 25, 2017 - 12:43

Dansade runt tills jag mådde illa… Allt för att få en hyfsad bild!

Jag vet inte om jag gillar den kalla tonen i bilderna? Väl på plats förstod jag inte varför det blev blått, men nu i efterhand (självklart är en efterklok) inser jag att det var på grund av vitbalansen som jag ställde in igår… Jag hade kunnat fixa till det med ett enkelt knapptryck i Photoshop men jag känner att jag vill behålla bilderna så nära originalet som möjligt för att komma ihåg och lära av det till nästa gång.

Något annat som jag störde mig på som F*N var att bilderna blev så oskarpa!? Ytterst få bilder blev skarpa… Ändå tycker jag att jag hade en hyfsad snabb slutartid och två starka blixtar för att frysa rörelse? Jag provade med snabbare slutartider men då blev det svart på bilden istället. SOM SAGT, tur att det inte är långt till nästa öppet ljus så att jag kan få svar på mina frågor!!

Alltså WOW… MITT HÅR! Jag som tyckte att jag bara slängde upp håret lite fult på 10 sek… Blev ju mycket finare än vad jag kunde föreställa mig =)

Och ja… Vi bjöd på oss själva rätt mycket där inne.. Tänk att vi alltid lyckas hitta på nya saker tillsammans 😀

I söndags hamnade vi i studion (som jag inte har besökt på länge) för att ta några studio bilder. Tråkigt nog hade jag glömt bort 95% av allt jag en gång kunde… Jag hade fortfarande koll på hur en satte upp blixt och tillbehör, men när jag skulle ställa in alla inställningar så tog det stopp. Istället fick jag prova mig fram tills ljuset blev hyfsat… Tur att öppet ljus är runt hörnet så att jag kan lära mig allt igen på nytt 🙂 Kanske skriva ner det också den här gången…

Oktober 01-21

oktober 22, 2017 - 18:26

Mobilen är tömd på bilder men jag lyckades få tag i några ssom lyfter fram det viktigaste…

7 oktober. Den 7 oktober hade jag och Klara en gemensam födelsedagsfest för våra vänner. Festen inleddes med en brownie-granny förrätt.

Sedan skulle vi prova nytt Rosé som vi hittade på systemet när vi var där för första gången. J.P. fick nedslag från alla håll, medan Pink Flower gick hem hos de flesta.

Någon timme senare var det dags för tacomiddag!

Och mot kvällen var festen igång 😀

Vecka 41 på måndagen fick vi äntligen vår soffa levererad – rättvänd tack och lov. Det enda som fanns att anmärka på var skicket.. Det såg ut som att de hade kastat in soffan i en skog och därefter hämtat upp den för leverans.. Aldrig aldrig aldrig mer ska jag beställa från Mio.

Sist men inte minst har jag och J lämnat in bilen på verkstad och samlat på oss utgifter därifrån. Tråkigt nog så behövde det göras för en bil behövs… (Den blev iaf godkänd andra gången vid ombesiktning så det ska vi vara glada för).

 

De senaste veckorna har jag även haft problem med mina blodkärl i näsan, fått näsblod hela tiden som har pågått under flera timmar. Det slutade med inte ett, utan TVÅ besök hos läkaren som fick bränna kärlen. En vecka senare har jag fått näsblod en gång, men jag håller tummar och tår för att det här verkligen funkar och att det bara var en tillfällighet =( Känner mig smått handikappad när jag hela tiden ska vara begränsad till att hitta på saker…

#12 Photoshoot /”Springskogen”

2017-10-21
oktober 21, 2017 - 16:02

Idag gick jag tillbaka till samma skog för att lära mig lite mer om mitt senaste objektiv & ljussättning i naturen. Jag ”fuskade” lite och passade på att lära mig lite mer teori medan kamerabatteriet var på laddning och mycket av det som jag lärde mig under den korta tiden börjar långsamt ta sin plats. Dagens lärdomar eller snarare ”AHA”-moments handlade om hur bländare och distans till motivet har för påverkan, om vilken funktion mätning & AF-områdesläge har och hur jag kan sätta en egen vitbalans. Dessutom lärde jag mig hur objektivet verkligen fungerar under manuellt läge. För första gången någonsin har jag alltså lärt mig att använda manuellt läge till fullo och jag ÄLSKAR det! HUR kunde jag leva på autoläge innan?!

Dagens första övning – Att få ett blad i fokus & en snygg, ren bakgrund. Det här hade jag redan bemästrat i autoläge men när en ska sätta alla inställningar själv med ett objektiv som inte erbjuder AF så blir det lite mer tricky. Jag fick i alla fall till det rätt snabbt!

När man är ute och fotar ser en naturen på ett helt annat sätt. Allt blir helt plötsligt så himla vackert!

Älskar hur bakgrunden till motivet blev!

Jag mötte en vän längs vägen som tyckte att det var roligt att underhålla mig. Många skratt och pickaboo’s blev det.

Aj aj aj.. Oskarpt…

Nikon D3300 @50mm

#11 Photoshoot /”Springskogen”

2017-10-20
oktober 20, 2017 - 18:51

Börjar tycka om höstens färger lite mer… <3

Mitt första SJÄLVPORTRÄTT! As you know så avskyr jag att stå framför kameran. Och det har jag lovat mig själv att jag ska bli bättre på. So here we go, med ryggen till i mjukis blir en bra start.

Alltså HERREGUD så vackert?!

Nikon D3300 @50mm

För första gången på länge kom jag iväg tidigt på jobbet för att kunna jämna ut mina timmar. Ibland när jag kommer iväg extra tidigt så känns det som att jag har en massa krav på mig själv om att hinna med en massa bara för att jag har tid tillgodo… Det finns liksom ”ingen tid” att slösa. Varje minut är dyrbar. På sätt och vis så tycker jag om att jag har det tänket och att min kropp handlar efter det, men samtidigt kan det bli extremt jobbigt ibland. Det blir till slut en massa måsten som en aldrig orkar med..

Idag fick jag äntligen möjligheten att gå ut med min kamera för att fota lite. Jag följer Elin Keros blogg och blir alltid lika inspirerad och peppad till att ta tag i egna saker (TACK Elin för att du finns). Jag har funderat lite över varför jag tycker om vissa bloggar mer än andra, och jag tror helt enkelt att det är för att personen i fråga påminner väldigt mycket om mig själv. Nu är Elin betydligt mer kreativ och bättre på många saker och hennes blogg inspirerar mig till att bli ännu bättre på det jag redan gör! =)

En viktig punkt som jag lärde mig från Elins blogg är  just det här med självporträtt. Vi alla börjar ju någonstans, vissa tycker att det är hur enkelt som helst att stå framför en kamera medan andra tycker att det är jätte jobbigt. Jag tillhör gruppen som tycker att det är extremt jobbigt just för att jag alltid känner att jag måste vara FOTO-DUGLIG. Och många gånger när håret sticker åt alla håll och kläderna inte är på plats så känner jag helt enkelt inte för det (rätt ofta LOL). Men idag bestämde jag mig för att försöka ändra på det. Jag kom hem från jobbet, satte på mig ett par mjukisbyxor, satte upp håret i en boll som jag brukar, slängde på mig halsduken och en gammal jacka som är flera storlekar för stor. Sedan var det SHOWTIME!

Många gånger har omgivningen varit ett problem i mitt huvud och därför har jag inte vågat riktigt att gå ut och fota. Sedan jag började jobba som hälsocoach känner jag att jag har samlat på mig betydligt mycket mer mod och det beror på att jag har tagit mig utanför min comfort zone. Än idag kan det vara jobbigt ibland men nu känner jag att jag är på rätt spår =)

Inspiration 2017/18-

september 29, 2017 - 19:09

ÄNTLIGEN fredag, äntligen helg… Och äntligen ett inlägg som jag har längtat efter att få skriva; ett inlägg om mål och drömmar inför 2017/nästa år och framtiden.

 

Körkort. Körkortet ligger högt upp på min lista just nu. Det känns dock så himla jobbigt att det är något som drar mig tillbaka hela tiden, trots att jag kan köra bil. Det enda jag behöver egentligen är att plugga teori och se till att jag känner mig trygg(are) i trafiken – sedan så är alla andra bitar på plats.

Tanken med körkortet är att det skulle ge mig så himla mycket mer frihet. Ibland känner jag för att gå ut och fota, och då ser jag helst att åka en bit ifrån där vi bor för att kunna få till bättre/mysigare bilder. Just nu är jag mer begränsad till J och jag känner att vi ska kunna göra saker individuellt på olika håll också – istället för att hela tiden göra saker tillsammans som vi båda kanske inte brinner för. Missförstå mig rätt, jag ÄLSKAR när vi umgås och gör saker tillsammans för det är inte ofta som vi får det. Jag tror dock att det skulle bli rätt trist för J om han följde ut på fotouppdrag jämt, och därför känner jag att det skulle vara bättre med ett eget kort i fickan så kan jag åka själv när jag känner för det.

Körkortet är ett mål jag har satt upp för 2018! 

Inreda lägenheten. Efter månader av arbete så kan vi äntligen börja köpa möbler och annan inredning till vår fina bostadsrätt. Och det är lättare sagt än gjort. Innan hade vi klurat på hur vi skulle inreda vardagsrummet, men nu blir det ett helt nytt tänk. Planen var att dela upp vardagsrummet i två delar, och se halvorna som två olika rum. Sedan började vi tänka på hur vi skulle vilja ha det i framtiden när vi får barn, och då vill man helst köpa möbler som inte behöver bytas ut när tiden är inne. En schäslong skulle t.ex. inte göra någon särskild nytta (som vår första tanke var).

Huffpost

Förlovning. Jag har länge varit skeptisk till giftermål, men att förlova sig har jag aldrig ifrågasatt. Så att förlova oss i framtiden kommer vi absolut göra <3

När jag fyllde 20 så kände jag plötsligt ett helt annat ansvar. Det är teoretiskt sett bara ett år till som har gått, men hos mig växte ångesten för nu kommer åren flyga förbi (snabbare än vad det har gjort tidigare) och jag känner att det är vissa saker jag måste hinna med innan jag blir alldeles för gammal. Låter så galet löjligt att säga så när man bara är 20, men det går fortare än vad man tror. Speciellt om man har mycket ”planerat”.

 

Bloglovin | Hi Miss Puff

Giftermål/bröllop. Trots att det är mååååånga år kvar så är det alltid roligt att kika på inspiration inför vårt framtida bröllop. Jag har som sagt alltid varit skeptisk till giftermål; varför gifter man sig egentligen? Jag har fått många svar på den frågan, men inget som har övertygat mig. 

Däremot har jag kikat jätte mycket efter inspiration på Pinterest den senaste tiden – tänk så mycket fint man hittar och hur inspirerad man blir!

Mommodesign | Paulina Arcklin

Barn. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: jag ÄLSKAR barn. När jag började jobba på förskolan så trodde jag att min barnlängtan skulle försvinna, men istället har det bara stärkts. När det kommer till att skaffa barn så är det så himla lätt att bli gravid och att ploppa ut en unge, men vad händer sen? Det är något du binder upp dig på för resten av livet. Och inte nog med det så måste det finnas tid, pengar och framförallt kärlek i uppfostran. Eller så går mina tankar i varje fall.

Jag har bestämt mig för att innan jag skaffar barn så finns det flera punkter jag måste bocka av innan jag är ”redo”. Man kan självklart aldrig förbereda sig för allt men det finns en hel del som måste vara på plats innan för min egen skull. Först av allt tänker jag det som de allra flesta tänker: ekonomin. Jag vill att mina barn ska kunna få födelsedagspresenter, julklappar, en liten veckopeng, fina kläder och allt det där materialistiska. Det kanske man kan få ihop ändå, men ni förstår nog min poäng. Finns inte pengarna så blir det jätte jobbigt för både föräldrar och barn. Jag vill inte att mina ekonomiska förutsättningar ska sätta stopp för att kunna leva och för att kunna nå de mål som jag har satt upp.

För det andra så måste tiden finnas. Inom mitt yrke så kommer vissa föräldrar och förväntar sig så mycket, vissa blir arga över helt ologiska saker och vissa orkar inte ens ta hand om sitt eget barn (och då börjar man undra varför man skaffar barn och senare syskon). Jag har full förståelse för att det finns folk som måste ut i arbete så fort som möjligt för att ekonomin inte ska krascha, eller av andra goda skäl. Det är inte det som är problemet. Om jag ska skaffa barn så kräver jag av mig själv att kunna ha TID och RÅD till att vara hemma en längre period än ett år och att kunna få spendera så mycket tid som möjligt med mitt barn.

För det tredje så blir jag ofta påmind om hur viktigt det är att separeras från sitt barn i ”rätt ålder”. Många barn som skolas in på förskolan har oftast precis fyllt ett och har jätte mycket separationsångest och har fortfarande inte fått en uppfattning om vad trygghet innebär. Inskolningar ÄR inte enkla oavsett ålder, men det finns så mycket som går att förbättra. Min åsikt är att ettåringar är alldeles för små för att skolas in och har man möjlighet som förälder att vara hemma längre så bör man ta den chansen.

Sen har jag små krav på mig själv också där jag måste läsa massa böcker och lära mig en hel del ”basics” innan en graviditet kommer på tankarna. Det är givetvis inget måste, men jag tycker att det är så himla intressant att kunna lära sig så mycket som möjligt innan det är dags. Just nu läser jag en bok på 705 sidor i PDF format som jag hittills tycker täcker många viktiga områden. För er som är intresserade så kan ni läsa den här: http://www.ebook777.com/expect-first-year-third-edition/. Att arbeta på en förskola är också extremt lärorikt – jag lär mig nya saker i stort sett varje dag. Sedan jag började jobba där så känner jag att jag har utvecklats på så många punkter och jag önskar att alla fick uppleva samma sak som jag har gjort hittills under min korta tid här.

Villa/hus. En ytterligare dröm… Om jag hade pengarna i fickan idag hade jag nog inte köpt ett hus än, men det hade definitivt varit på tankarna. Just nu trivs vi så bra i vår bostadsrätt, och skulle vi skaffa barn i framtiden så har vi åtminstone plats för ett barn i vår lägenhet. Om syskon skulle komma in i bilden så tror jag nog att vi skulle titta närmare på hus/villa men för tillfället så trivs vi som sagt där vi är just nu. Det skadar dock inte att drömma sig iväg på Pinterest…